"Du skall göra en
gestaltning av Thavenius grundläggande begrepp. Gestaltningen skall bestå i att beskriva
karaktären av Marknadsestetiken, den modesta estetiken samt den radikala estetiken. Du utför
detta på valfritt vis. Blogga resultatet"
Jag
valde att lösa uppgiften genom en gestaltering i form av en digital
bild, där jag ställt upp de olika estetikerna som jag föreställde
mig dem i mänsklig form.
Blev
inte helt nöjd med bilden, då jag blev distraherad av andra
"konstprojekt" och då halvt övergav denna, och nu bara
gjort en snabbfix på den.
Den
estetiken som skapade den starkaste bilden för mig den modesta
estetiken. När jag läste om den så fick jag fram en bild i mitt
huvud på en överviktig bankir från den industriella revolutionen.
Det inspirerade också till utséendet av min bild. “For a long
time, conceptions of art as being decorative and creative expression
as being essentially spontaneous came to dominate the way in which
art education was thought of, at least in the earlier years of
education. This conception the group calls “the modest aesthetics”,
since its modest claims have probably contributed to the
marginalisation of aesthetic elements and perspectives in school.”
(Lindström, Lars (2008) s.59)
Efter
att ha läst om den modesta estetiken i böckerna så ville jag få
en klarare bild av vad Thavenius faktiskt menade med begreppet.
Eftersom inga av texterna var skrivna av Thavenius själv så slog
jag upp en som faktiskt var det, Kultur och estetik i skolan (2003).
I den texten så skriver Thavenius och hans kollega Lena
Aulin-Gråhamn “Vi menar att skolan traditionellt använder sig av
en ”modest” estetik som inte drar in vare sig elevernas
erfarenheter eller konstens utmaningar.” (s.14) de fortsätter med
att säga att det systemet på många sätt är bra och nödvändigt
för att vara en bra skola för barn, “...men det skrapar ofta bara
på ytan av kunskapen och estetiken.” (Aulin-Gråhamn &
Thavenius (2003) s.14) Detta bara stärkte min bild av "bankiren",
hur det ska vara som någon sorts rädsla till att faktiskt utmana,
och inte bara köra på det "säkra".
Marknadsestetiken
gav mig också en ganska klar bild, ““where the economy is no
longer thought to be based on desire so much as on the drive to
continually create evermore desire” (p. 286). It is a possible
scenario that the school of tomorrow will open the gates for designer
capitalism and its need for competence in design, media, visual
culture etc.” (Lindström, Lars (2008) s.59) Detta fick mig
att tänka på iPhones och Steve Jobs, hur han skapade ett behov där
inget fanns. Innan iPhone så var det ingen som behövde en
smartphone (kanske inte helt stämmer med att apple var först med
detta men ni fattar nog).
Den
radikala estetiken var mycket lättare att förstå än vad de andra
två var. Ohindrad av normer och regler är den radikala estetiken
mer fri. Det skapade en ganska enkel bild för mig om någon som inte
är rädd för att uttrycka sin konst, oavsätt vad andra skulle
kunna tycka om den. “The radical aesthetics of art – or rather of
contemporary Western art – is described in terms such as open,
questioning and critical: The strength of art is rather that
curiosity and questions, contradictions and uncertainty may persist.
(…) A radical aesthetics should not exclude what is fraught with
conflict or unpredictable. It should challenge conventions and
routines by making familiar things appear unfamiliar, shifting
perspectives and turning things upside down.” (Lindström, Lars
(2008) s.60)
Litteratur
& Referenser som jag använt mig av:
